Tält

Tält – att välja rätt tält

Det finns en mängd olika typer av tält på marknaden idag, alla med sitt specifika användningsområde. För att välja rätt tält bör du först och främst ställa dig fyra frågor:

Med svaren på dessa frågor blir det lättare att välja det tält som är anpassat efter just dina behov, så att tältet också känns så bekvämt som möjligt.

Tältstorlek & Utrymme

Hur många personer får plats i tältet?

Tätltdesignen har gått framåt de senaste åren. Till skillnad från äldre tält, som ofta var ganska tunga och trånga, är dagens tält både mer rymliga och bekväma utan att väga mer. Det beror bland annat på utvecklingen av nya material som nu används i metallkonstruktion och tältduk. Dagens design är helt enkelt mer utrymmeseffektiv.

När du ska välja tält bör du först och främst fundera på hur många personer som ska få plats att sova i tältet. Alla typer av tält klassas nämligen efter hur många personer som tältet är avsett för. Detta ingår i tältets namn. Det är dock viktigt att veta att två olika tält av samma typ, till exempel två olika 2-personstält, kan vara olika stora beroende på tillverkare och märke. Anledningen är att det inte finns något bestämt standardmått per person som tillverkaren måste förhålla sig till. Vad gäller ultralätta tält beräknas ibland även lite mindre utrymme per person.

Det bästa sättet att bedöma hur stort utrymmet egentligen är i tältet är att slå upp det i affären innan du köper det. Handlar du tält på nätet kan du i stället titta på väggarnas lutning; desto mer väggarna lutar inåt mot tältets tak desto mindre utrymme finns det i regel i tältet.

Faktorer som påverkar utrymmet i tältet

Det finns en rad faktorer som påverkar hur stort utrymmet, och därmed också bekvämligheten, är i ett tält. Du bör till exempel tänka på golvets, takets och väggarnas utformning.

Golv
Tältgolvets längd- och breddmått räknat i kvadratmeter ger endast en ungefärlig uppskattning av hur stort utrymmet är. I ett tält med avsmalnande golv finns det till exempel mer plats åt armar och axlar, samtidigt som det även finns mer avlångt utformade tält som passar för längre personer. Golvytan kan vara ett bra mått att titta på när man jämför olika tält, men kom ihåg att den inte säger så mycket om tältets bekvämlighet.

Tak
Att taket är högt betyder ofta att utrymmet i tältet är större, men så behöver inte heller vara fallet. Eftersom takhöjden mäts vid en enda punkt, från golvets mitt upp till takets högsta punkt, säger det inte så mycket om hur stor plats det egentligen finns, till exempel om tältet har brant sluttande väggar.

Väggar
Genom att titta på väggarnas utformning kan man bedöma hur stor plats det finns för axlar och armar. Desto mer upprätta väggar, desto större är utrymmet och därmed bekvämligheten.

Färg på yttertältet
Även färgen på yttertältet påverkar känslan av rymlighet. En ljusare färg på yttertältet gör att tältduken också släpper in mer ljus, vilket gör att utrymmet i innertältet känns större.

Camping- och familjetält – från 1-personstält till 4-personstält och uppåt

Den vanligaste typen av tält är camping- och familjetält. Som alla typer av tält klassas de efter hur många sovande personer som det finns plats för. Det finns campingtält från 1-personstält till tält som rymmer upp till fyra personer eller fler. Familjetält indelas ofta i kategorin 4-personstält och 6-personstält, och kan bestå av ett eller flera rum.

Väderförhållande

Rätt tält för rätt väder och terräng

Tält delas inte bara in efter hur många personer de är avsedda för, utan även efter vilken årstid eller säsong de kan användas i. Det är viktigt att välja ett tält som är anpassat för det väder och den terräng som det är tänkt att användas i, speciellt för den som ägnar sig åt alpinsport och bergsklättring.

3-säsongstält (vår, sommar & höst)

Den vanligaste typen är 3-säsongstält, som skyddar mot de ofta varierande väderförhållandena som förekommer under vår, sommar och höst. Innertältet är i regel väl ventilerat för att det ska kännas svalt under varma sommardagar, samtidigt som den heltäckande ytterduken ger ett bra skydd mot regn. Innertältet består ofta av en eller flera paneler med finmaskigt nät, så kallad mesh, vilket både låter luften cirkulera och skyddar mot mygg och insekter. Väggarna på denna typ av tält är ofta mer rakt vinklade, vilket gör att det är ståhöjd i innertältet. Ytterduken klarar av nederbörd som lätt snöfall, men för tuffare väder som kraftig vind, storm och tungt snöfall bör man välja ett 4-säsongstält. En av 3-säsongstältens fördelar är att det har en metallkonstruktion och en tältduk som väger lite, vilket gör tältet lättare att bära. Ett 3-säsongstält passar för de flesta turer, som lätt sommarcamping och vandring under trädgräns.

Fördelar
• Bra ventilation
• Väger lite
• Ståhöjd

Nackdelar
• Passar inte vid tufft väder

Konvertibla 3-4-säsongstält

Det finns även konvertibla 3-4-säsongstält, som är avsedda att användas på våren, sommaren och hösten, men som även kan anpassas för vinterbruk. Konverteringen sker genom att man lägger till respektive tar bort tältstänger samt stänger eller öppnar ventiler. För att göra så att tältet bättre håller värmen brukar man även kunna koppla på löstagbara extra paneler. Denna typ av tält är tyngre och mer motståndskraftigt i hård väderlek än ett 3-säsongstält, men står sämre emot tuffa väderförhållanden än ett 4-säsongstält. Ett konvertibelt 3-4-säsongstält passar bra till den som även vill tälta på vintern ibland. För alpin klättring bör man hellre välja ett 4-säsongstält.

Fördelar
• Har fler stänger och är därför mer motståndskraftigt mot hårt väder än 3-säsongstält
• Ståhöjd, tack vare de rakt vinklade väggarna
• Står emot kyla bättre än ett 3-säsongstält

Nackdelar
• Har tyngre ram än ett 3-säsongstält
• Är inte lika stabilt som ett 4-säsongstält
• Är inte anpassat för riktigt tufft väder

4-säsongstält

Ett 4-säsongstält, ibland även kallat fjälltält, är ett vintertält som tål hård vind och stora snömassor. Tältet är oftast ett så kallat kupoltält, med ett tak som saknar platta ytor, så att regn och snömassor inte kan samlas där. För att ge ett bra skydd mot kyla går yttertältets duk ända ner till marken. Jämfört med ett 3-säsongstält har denna typ av tält färre ventiler och finmaskiga partier. Därför bör det inte användas i varmt väder, då luften i tältet lätt känns kvav. Ett 4-säsongstält har även fler tältstänger och fixeringspunkter med linor samt kraftigare väv än ett 3-säsongstält, och väger därför lite mer. 4-säsongstält finns även som enkelväggstält, som väger mindre. Tältduken är i detta fall ofta tillverkad av ett vattentätt material som andas. Denna typ av tält passar dock bäst i svalt och torrt väder. För riktigt tufft väder och svår terräng, som vid alpin klättring, är ett tvåväggs 4-säsongstält ett bra val.

Fördelar
• Anpassat för tufft väder och svår terräng
• Stark konstruktion och väv
• Håller värmen bra

Nackdelar
• Tyngre att bära
• Passar inte för sommarbruk

VIKT

Vad väger tältet?

När man köper tält är det viktigt att veta hur tungt tältet är att transportera. Detta påverkar hur praktiskt och bekvämt tältet är. Man brukar räkna med att dagens tält i genomsnitt väger ungefär 1,5 kg per person. För ultralätta tält är samma siffra lite under ett halvt kilo. Det är lätt att tro att tyngre tält alltid är mer stabila än tält som väger lite mindre, men så behöver inte alltid vara fallet. Ultralätta tält som är konstruerade av nya och bättre material kan vara precis lika starka som tyngre tält, och ibland till och med starkare. Ofta handlar det om en fin balansgång mellan vikt, utrymme och konstruktion. Tänk även på att ett tält som väger mindre kan vara lite dyrare.

När man köper tält ser man ofta att det finns två olika vikter angivna: minimumvikt och totalvikt. Ibland anges även storlek på tältet när det är nedpackat.

Min. vikt
Minimumvikten är den samlade vikten på innertält, yttertält och tältstänger/bågar. Vikt på ytterligare utrustning tillkommer. Det här är vikten som du bör titta på när du jämför olika tält.

Total vikt
Den totala vikten är vikten på alla delar som ingår i köpet, till exempel innertält, yttertält, tältstänger/bågar, packpåse, påse att packa tältstängerna i, instruktionshandbok med mera. Den egentliga bärvikten ligger någonstans mitt emellan minimumvikten och den totala vikten.

Storlek på tältet när det är nedpackat
Utrymmet som tältet tar upp i nedpackat tillstånd påverkar även hur lätt det upplevs att bära. För att tältet inte ska kännas otympligt att bära kan det ibland vara en bra idé att fördela vikten på tältets olika delar i flera packningar. En person kan till exempel bära innertältet medan någon annan bär yttertältet och tältstängerna.

Faktorer som påverkar tältets vikt

En rad faktorer och detaljer påverkar hur mycket tältet väger, exempelvis material i bågar och stänger, typ av tältduk och antal ingångar och absider.

Bågar och tältstänger
Bågar och stänger kan tillverkas av flera olika material, som stål och glasfiber. Vanligast idag är dock att lättmetallen aluminium används, eftersom det är ett material som är både starkt och väger lite. Dagens tält väger också mindre än förut eftersom diametern på stänger och bågar minskats, samtidigt som motståndskraften bevarats eller blivit bättre.

Tältduk
På samma sätt som med tältkonstruktionen i metall har utvecklingen gått framåt vad gäller framställningen av tältduk. Idag finns en rad olika material, som specialtillverkat nylon och polyester, som används i tältdukar. Ibland kan man se att antalet denier anges i materialbeskrivningen; det är ett mått på tjockleken på nylon- eller polyestertrådarna räknat på vikten per gram av 9000 meter garn. Ju högre denier, desto tjockare och slitstarkare är tyget. Att jämföra denier på olika tältmodeller är dock svårt, eftersom olika material har olika egenskaper. Polyester är till exempel mer rivtåligt och klarar mer UV-strålning än nylon. Ofta anges även vävens vattenpelare, som är ett mått på tygets vattenavvisande förmåga och på hur mycket tryck det tål. Ju högre värde, desto större tryck klarar väven. Vattenpelaren för en tältduk bör vara från 1500 mm och uppåt.

Golvyta
Tänk på att det inte bara är utrymmet som påverkas av utformningen av tältets golv; ett tält med mindre golvyta väger samtidigt lite mindre.

Ingångar
Antalet tältingångar och deras utformning påverkar både tältets bekvämlighet och vikt. Det kan vara praktiskt med en ingång per person, men tänk på att ett flerpersonstält med en enda ingång väger lite mindre.

Absid
De flesta tälttyper har absider, eller förtält, som är en yta som bara täcks av yttertältet. Där kan man förvara kängor eller annan typ av utrustning. En större golvyta i innertältet skulle erbjuda samma möjlighet, men det skulle även göra tältet tyngre. Måttet på absiden anges i tältets måttspecifikation. En stor absid är bra, men tänk på att tältet då väger mer.

Lättviktiga alternativ till tält

Tält består i regel av ett ytter- och ett innertält. Om du inte ska ut och tälta i tufft väder eller kallt klimat finns flera andra alternativ i form av olika sorters regn- och vindskydd, som väger betydligt mindre än ett vanligt tält.

Yttertält och markskydd
På vissa modeller av tvåväggstält, som till exempel kupoltält, är det möjligt är att bara sätta upp yttertältet, gärna tillsammans med ett markskydd, som säljs separat.

Bivy bag
Bivy bag, som är en förkortning för bivouac bag, är ett slags vattentätt sovsäcksskydd, gjort i material som andas.

Tarp tent
Ett tarp tent är ett ultralätt yttertält tillverkat av nylon, som skyddar mot regn, men inte mot insekter och fuktigt underlag. Det fästs med linor exempelvis i träd eller i stänger.

Hammock
Det här är ett slags hängmatte-tält, bestående av ett tarp tent-liknande yttertält och ett myggnät. Ingången sitter vid undersidan.

Myggnätstält
De flesta tält gjorda av myggnät består av själva myggnätet och några tältpinnar.

ATT SÄTTA UPP TÄLTET

Tältkonstruktion och att slå upp ett tält

Vid val av tält är det även viktigt att tänka på hur tältet sätts upp. Om till exempel vädret förändras kanske du behöver slå upp tältet snabbt. Hur ett tält sätts upp beror på hur det är konstruerat; ibland är det till synes detaljer, eller delar, i designen som avgör. Även detta är ett sätt som används för att kategorisera tält. De två huvudtyperna här är kupoltält, eller så kallade självstagande tält, och tunneltält, som båda har fördelen att de är mycket motståndskraftiga vid stark vind.

Kupoltält

Kupoltält är en typ av tält med en tältkropp formad som en kupol. Det finns därmed inget tak med platta ytor där regn eller snö kan samlas. Formen gör att tältet även är mycket motståndskraftigt mot hård vind, det spelar till exempel ingen roll från vilket riktning det blåser. Kupoltält finns som både 3-säsongstält och 4-säsongstält, och för olika antal personer. Oftast består denna typ av tält av både ett inner- och ett yttertält. På sommaren går det bra att bara använda innertältet att sova i. Ett kupoltält är ett så kallat självstagande tält, vilket innebär att det saknar markfästen och linor. Tältet står i stället upp med hjälp av korsade bågar i aluminium eller glasfiber. Detta gör att det tar mindre tid att sätta upp och att det är lätt att flytta; man lyfter bara upp tältet för att flytta det till den plats där man vill ha det. Eftersom tältduken blir väldigt hårt spänd är det tystare att vistas i ett kupoltält än i ett tunneltält när det blåser.

Fördelar
• Står emot vind och nederbörd
• Väger lite
• Lätt att flytta

Nackdelar
• Har mindre absid än tunneltält
• Tyngre än ett tunneltält
• Är ofta lite dyrare

Tunneltält

Ett tunneltält är ett tält som är format som en tunnel och som hålls ihop av bågar. Ingången sitter på ena kortsidan och utanför innertältet finns i regel en rymlig absid. I motsats till kupoltält är denna typ av tält inte självstagande och måste därför stagas fast med markpinnar och stormlinor. Innertältet reses först och där efter lägger man över yttertältet; tältet bör resas med kortsidan mot vinden. Tack vare utrymmet mellan innertält och yttertält är tältet välventilerat, vilket gör att det inte bildas kondens. Tunneltält finns som både 3-säsongs och 4-säsongstält. Precis som kupoltält är tunneltält anpassade för hård vind och nederbörd, då den rundade formen gör att det inte finns några platta ytor.

Fördelar
• Lättrest
• Väger lite
• Står emot kraftig vind och nederbörd

Nackdelar
• Är inte självstagande
• Kräver större uppslagningsyta än kupoltält
• Känsligt för ändrad vindriktning

Fler faktorer i konstruktionen som påverkar hur ett tält sätts upp

Det finns en rad viktiga detaljer i design och konstruktion som påverkar hur lätt det är att slå upp ett tält. Dessa inverkar också på hur praktiskt och bekvämt tältet känns.

Hakar och stångkanaler
När man slår upp ett tält fästs bågar och stänger i tältduken med hjälp av hakar eller stångkanaler; ibland förekommer en kombination av de båda. Hakar är ofta enklare att använda och väger också lite mindre. Med hakar undviks även kondens, eftersom de skapar ett större utrymme mellan ytter- och innertält än stångkanaler. Eftersom hakarna spänner ut tältduken lite mer blir taket något högre. Stångkanaler gör däremot att kraften fördelas på ett större område, vilket minskar risken för slitage på tältduken.

Ventilation
Utandningsluft innehåller mycket fukt; det är därför viktigt att tältet har bra ventilation så att det inte bildas kondens. Det är bra om tältet till exempel är utrustat med ett finmaskigt fönster i mesh, men som också måste kunna stängas på ett bra sätt, gärna med dragkedja, så att det inte kommer inte kall luft. Att kunna justera och öppna yttertältet efter behov är en viktig faktor. På vissa tält har yttertältet ventiler som kan öppnas och stängas.

Mittkryss
Till vissa tält finns speciella kopplingar, så kallade mittkryss, där flera tältpinnar kopplas samman samtidigt. Mittkrysset gör att tältkonstruktionen blir både stabilare och starkare. En annan fördel är att tältet även blir lättare att sätta upp. Med ett mittkryss undviker du till exempel tveksamheter om vilka tältpinnar som hör ihop med vilka kopplingar. De kopplingar som är avsedda för hörnor går däremot oftast inte missta sig på.

Färgkodning: vissa tältmodeller har även färgmarkeringar för att rätt stänger ska kopplas ihop med rätt hörn.
Tips: Innan du ger dig ut och tältar bör du först slå upp tältet hemma, för att se så att allting fungerar som det ska. Glöm inte heller att köpa ett markskydd, som ofta säljs separat. Detta läggs under tältet för att skydda det mot underlag som kan orsaka slitage.