Kartan är framlagd, anteckningsblocket redo att fyllas och en härlig känsla av förväntan sprider sig i kroppen. Det är dags att planera sommarens vandringsäventyr! Startpunkten är bestämd, och likaså slutmålet. Men hur många dagar kommer vandringen egentligen ta? Det vill säga, hur långt kan man räkna med att gå varje dag?
För en ovan vandrare, eller nybörjare i ett visst område där man inte känner till terrängen eller klimatet, kan denna beräkning vara riktigt klurig. Det är likväl en viktig fundering att göra, framförallt om du bara har ett visst antal semesterdagar att avvara. Hur långt avstånd du beräknar att avverka varje dag påverkar ju dessutom mängden packning du ska ha med dig, framförallt i form av mat.
Självklart beror avståndet du kommer lägga bakom dig varje dag på sådant som din fysiska form, mängden packning och vilken typ av underlag du kommer vandra på. Det finns emellertid lite småknep att använda sig av för att göra någon form av överslagsräkning.
Hur länge vandrar man per dag?
I snitt vandrar en normaltränad människa med lätt packning upp mot 5 kilometer per timme om ett medelhögt tempo hålls. Med tyngre packning kan man räkna med ungefär 3 kilometer per timme. I slutändan är det antalet timmar man går per dag, snarare än tempot man håller, som avgör hur många kilometer man avklarar. Avsätt därför beräknad tid till vandringen varje dag, och håll dig till planeringen så gott det går. Ibland är det lockande att förlänga raster och matpauser, och detta är givetvis helt okej att unna sig. Men ha i åtanke att det påverkar hur långt man kommer komma just den dagen. Är sovmorgon viktigt kanske man kan planera in några extra kilometer efter kvällsmaten på kvällen. Vill man däremot ha tältet uppslaget vid 18-tiden kanske man kan överväga att ge sig iväg tidigt morgonen efter.
Det viktigaste är att vandringen blir en härlig upplevelse! För vissa innebär det att maximera antalet timmar man vandrar, att kroppen är helt slut när skymningen smyger sig på och att man somnar gott i sin sovsäck. För andra innebär det kortare sträckor per dag, och att tid avsätts för sådant som matlagning, aktiviteter och umgänge. Fundera igenom dina och ditt sällskaps prioriteringar så att ni är eniga, och skapa därefter ett vandringsupplägg som fungerar för er!
Utvärdera hälsa och kondition
Hur långt du orkar gå på en dag kan egentligen bara du svara på. Ta hänsyn till ditt fysiska utgångläge och mängden träning du hunnit lägga inför vandringen. Här kan det vara värdefullt att fundera på hur mycket av träningen som varit anpassad efter just vandring, eftersom det är denna som huvudsakligen kommer räknas när det väl är dags att slänga på sig den tunga ryggsäcken. Förberedande träning ska helst utföras under förutsättningar som är så lika dem som du kommer möta på ditt äventyr som möjligt. Men det är ju inte alla som bor i närheten av kuperad bergsmiljö eller vildmark med snårig vegetation – hur gör man då? Exempelvis kan träningen bestå av att vandra med fullpackad ryggsäck på en promenad runt den närbelägna sjön, för att på så sätt vänja kroppen vid vikten. Att prova ut sin ryggsäck med packning innan ger dig också gott om tid att ställa in den ordentligt, och anpassa rygglängd och remmar efter din kropp. Är vandringen planerad i kuperad terräng kan det dessutom vara en god idé att vandra mycket upp och ner för backar, eftersom detta belastar liknande muskler som naturliga skillnader i höjdmeter.
Sätt hellre en något lägre ambitionsnivå än för hög. Det är bättre att fördela sträckan över fler dagar och sedan kunna ta en extra dag på en fjällstation om det skulle gå snabbare än planerat. Går du dessutom med andra bör hastigheten anpassas till den som går långsammast eller orkar minst. Detta för att minska risken att någon skadar sig på grund av trötthet eller överansträngning, eller helt enkelt för att undvika att de blir en alldeles för utmanande och tråkig upplevelse för en eller flera personer i gänget.
Packningens inverkan
Packningen är ytterligare en faktor som påverkar antalet kilometer som kan avverkas per dag. Bor man på fjällstationer kan man hålla vikten relativt låg, vilket i sin tur tillåter ett snabbare tempo. Flerdagarsvandring med övernattning i tält innebär däremot en fullastad ryggsäck och ett lägre tempo. Vandrar man längre sträckor utan tillgång att proviantera på vägen behöver man dessutom bära med sig stora mängder mat.
Under längre vandringar med tung packning kan det dessutom vara smart att, förutom regelbundna pauser, planera in en vilodag här och där. Att ge kroppen en rejäl paus tillåter den att återhämta sig vilket minskar risken för överbelastning och skador. Se till att planera in vilodagen i en mysig fjällstuga med tillgång till roliga aktiviteter, eller en ostörd plats med närhet till vacker natur där du kan sätta upp ditt tält! Genom ett längre avbrott i vandringen får kroppen ladda rikligt med energi, och kommer snart vara både redo och taggad på att ge sig ut på leden igen!
Ta hänsyn till terrängen
Granska kartan och läs på om området för den planerade vandringen. Vandring i plan skogsterräng skiljer sig markant från kuperad fjällvandring, där den senare kan innefatta både rejäla höjningar och sänkningar i höjdmeter. Bergig terräng i de norra delarna av Sverige är ofta mer krävande, och kräver mer tid, än vandring i ett platt Österlen i Skåne. Stenigt underlag kan dessutom innebära halka om det har regnat, vilket ytterligare kan försvåra framkomligheten. Kraftig vegetation är ytterligare en faktor att ta hänsyn till, vilket kräver högre ansträngning än upptrampade stigar. Välmarkerade stigar är dessutom lätta att följa, medan egennavigerade turer i öde vildmark med hjälp av karta och kompass ofta kräver mer tid.
Klimat och väder
Under vilken årstid är vandringen planerad att genomföras? Av naturliga skäl innebär vinter- och sommarhalvåren olika typer av utmaningar. Under vintern kan sådant som snö och is försvåra framkomligheten, och långvandringar i kallt klimat innebär dessutom tyngre packning vilket drar ner på tempot. Under sommaren brukar framkomligheten inte vara något större problem, men däremot kan det vara riktigt plågsamt att vandra med tung packning i stekande solsken utan tillgång till skydd.
När vandringen närmar sig kan det också vara en god idé att kika igenom väderleksrapporten. Hård vind eller kraftig nederbörd kan försvåra framkomligheten och resultera i att man hinner mycket kortare på en dag än om det varit sol och vindstilla. Vill du ha en liten fingervisning om förutsättningarna för väder och vind längre i förväg kan det vara en god idé att leta runt på nätet efter information om hur det brukar se ut i området under den tid på året som du planerat din vandring. Många fjällstationer bistår med denna typ av information, så ta gärna hjälp av deras hemsidor.
Läs på – hur lång tid tar det för andra?
Ytterligare ett tips är att uppsöka information om hur långt andra vandrare brukar gå på en dag på den sträckning du har tänkt att vandra. Leta upp spännande friluftsbloggar eller tidningsartiklar – folk vill oftast mer än gärna dela med sig av sina upplevelser. Är det en markerad och vältrampad led du ska vandra finns det dessutom ofta rikligt med fakta kring turen hos de olika fjällstationerna som passeras på vägen. Många gånger har varje fjällstation en egen hemsida där de tillgodoser med detaljerad information om de olika etapperna. Beroende på din och ditt vandringssällskaps fysik och prioriteringar kan ni därefter anpassa den anvisade tiden som vandringen tar till er. Kanske är ni rutinerade vandrare som föredrar att tillryggalägga längre sträckor och ta mindre pauser än normalvandraren? Eller så vill ni avsätta ytterligare tid till pauser, där ni får umgås och njuta av naturen, och vill därför utöka den rekommenderade tiden med ytterligare en dag?
Lär dig av erfarenhet
Egenupplevd erfarenhet är ofta det mest sanningsenliga att förhålla sig till, hur har du betat av liknande leder tidigare? Är du nybliven vandringsentusiast kan korrekta avståndsberäkningar å andra sidan vara lättare sagt än gjort. Tillåt dig att lära dig efter hand som du tillryggalägger olika vandringsetapper. I slutändan är sträckan man orkar slutföra en kombination av ens fysiska kondition, styrkan i pannbenet och förutsättningar i terräng och klimat.
Beräkningar kan därför sällan bli helt exakta, och det är alltid smart att ha en rejäl marginal för om något oförutsett skulle hända. Hellre ha en extra dag som man kan spendera på fjällstationen när man ankommit till målet, eller varför inte klämma in som en vilodag när halva sträckningen har betats av? Kanske blir det riktigt dåligt väder en dag, då kan det vara skönt att ha möjligheten att skjuta lite på den dagens etapp tills ovädret lagt sig. Att ha gjort tvärtom, det vill säga beräknat vandringen på för få dagar, kan resultera i onödig stress. Detta är självklart något man vill undvika på sin efterlängtade semester, inte bara för att det hindrar en från att njuta av stunden och naturen omkring sig men också för att tidspressade förhållanden kan resultera i skador och sträckningar.