Regnkläder: Att välja rätt regnställ

Ska du ut och vandra i vårt nordiska klimat behöver du bra regnkläder som kan stå emot både regn och vind. På marknaden idag finns en rad olika märken och modeller, tillverkade av en mängd moderna material.

När du väljer regnställ bör du först och främst fråga dig hur mycket regn som plagget bör tåla. Alla regnplagg är nämligen vattentåliga, men alla är inte vattentäta.

Oftast är regnkläder som är avsedda för vandring och andra fysiska aktiviteter även tillverkade av ett material som andas; hur framställningen sker inverkar bland annat på vad plagget kostar och vad det väger. Det är även bra att tänka på hur vattentäta regnkläder bör vara designade.

Vattentäta respektive vattentåliga regnkläder

– titta på tygets vattenpelare

Skillnaden mellan ett vattentåligt regnplagg och ett regnplagg som är vattentätt är hur mycket regn det tål innan vatten börjar sippra in genom tyget.

Detta beror på dess vattenpelare, som är ett mått på hur stort tryck av vatten som materialet kan motstå. Ett regnplagg med en vattenpelare på 2000 mm eller mer brukar räknas som vattentätt; då kan plagget användas i hällregn en stund utan att tyget släpper in väta.

Ska du däremot vistas flera timmar ute i hällregn bör du välja ett regnplagg med en vattenpelare på minst 20000 mm.

Ofta kanske det räcker med 10000 i vattenpelare, men tänk på att om du ska sitta ner eller har ryggsäck på dig behöver vattenpelaren vare lite högre för att du inte ska bli blöt. Lite dyrare regnkläder av hög kvalitet, tillverkade till exempel av de stora märkena, har ofta en vattenpelare på mellan 25000 och 45000.

Med ett vattentåligt plagg kan du endast visas ute i lätt regn under en kortare tid utan att tyget släpper in väta och fukt. Exempel på plagg som är vattentåliga, men inte vattentäta, är vindtygsjackor och tunnare typer av regnjackor.

Vattenavvisande regnställ

– inte samma sak som vattentäta regnkläder

Det är viktigt att komma ihåg att regnkläder som är vattenavvisande inte nödvändigtvis är vattentäta.

De flesta regnställ har oftast en extra skyddande yta bestående av en vattenavvisande impregnering, en så kallad DWR-finish, som appliceras på det yttersta tyglagret och som gör att regnvattnet bildar droppar som sedan rinner av. (DWR står för Double Water Repellent.)

Detta extra skydd gör så att tyget inte bara blir mer motståndskraftigt mot vatten, utan att även dess förmåga att andas bevaras; skulle ett vattentätt tyg bli blött skyddar det ändå kroppen mot väta, men andningsförmågan blir däremot något sämre.

Med tiden slits den vattenavvisande ytan, och därför bör du vara noga med att sköta om plagget på rätt sätt – följ instruktionerna för hur just ditt plagg bör underhållas på bästa sätt. Märker du att vattnet inte längre pärlar sig på tygets yta är det i regel dags att impregnera det på nytt.

Idag finns en rad olika DWR-sprayer på marknaden, som dessutom gör mindre skada på miljön än äldre typer av produkter.

Vindtäta och vindtåliga kläder
På samma sätt som det finns vattentäta och vattentåliga kläder, finns det även två typer av kläder som skyddar mot vind.

De flesta plagg som är vattentäta är även vindtäta, det vill säga att varken vatten eller vind kan tränga igenom tyget.

Ett vattentåligt plagg är därför i regel endast vindtåligt. Det finns inget exakt mått för hur stor vindstyrka ett vindtätt plagg bör tåla, men vissa stora märken drar gränsen ganska högt, ungefär vid stormstyrka.

Skalkläder
Ett begrepp som ofta används om regnkläder och som syftar på hur de är konstruerade för att kunna bäras i olika lager är skalkläder.

Med skalplagg kan avses såväl jacka som byxa, som tillsammans utgör ett regnställ, men det förekommer även att vantar och sydvästar har denna etikett.

Skalkläder fungerar som ett yttersta skal, eller ytterplagg, vars uppgift är att skydda mot fukt och väta, och som är tillverkat av ett vattentätt tyg som andas. Detta skal, ibland benämnt ”hårt skal” har ingen egen isolering mot kyla, men beroende på vad du har på dig under skalplagget kan du använda det året runt.

Det är till exempel viktigt att du klär dig i ett varmt underställ om det är kallt ute, samtidigt som det även finns värmande jackor i exempelvis dun eller fleece, som kan bäras som ett värmeisolerande mellanlager. Det förekommer även att vissa skalkläder med ett så kallat ”mjukt skal” har ett integrerat mjukt lager under ytterskalet, som gör plaggets andningsförmåga bättre.

Skyddet mot regn är då oftast något sämre och därför bör denna typ av skalplagg främst bäras vid hårdare fysisk aktivitet där man svettas mycket. Ibland består en skaljacka av en blandning av hårt och mjukt skal, där det hårda skalet exempelvis är placerat framtill och vid axlarna medan sidostycken, rygg och underärmar består av ett mjukare material med bättre andningsförmåga.

Regnkläder som andas

Att ett tyg andas innebär att det släpper igenom fukt och ånga som kroppen utsöndrar i form av svett. Detta sker bland annat eftersom varm och fuktig luft dras till kallare och mer torr luft utanför plagget.

Ska du ut ägna dig åt sportiga aktiviteter under lång tid där du riskerar att bli svettig, som till exempel vid Kebnekaise vandring, bör du välja ett vattentätt regnplagg som andas för att kroppen ska hålla sig torr. Det finns även vattentäta regnplagg, till exempel tillverkade i galon, som inte andas, men dessa är avsedda för mer stillasittande bruk.

Laminering och coating – två olika tekniker för framställning av vattentätt tyg som andas
Idag finns flera märken på regnkläder som använder sig av olika ofta högteknologiska tekniker för att skapa vattentäta regnplagg med andningsförmåga.

De två moderna huvudteknikerna är laminering, där ett membran vävs in ett tyg, även kallat laminat, som sedan appliceras på olika sätt mellan varierande lager av tyg, och coating, eller beläggning, som innebär att en impregnering läggs på tyget.

Till framställningen av membranet i lamineringstekniken används antingen expanderad polytetrafluoreten (ePTFE), polyuretan (PU) eller polyester, medan beläggningen vid coating oftast är tillverkad av olika former av polyuretan.

Det kanske mest kända varumärket som använder sig av ett invävt membran är Gore-Tex, som introducerades på konsumentmarknaden i Sverige i början av 1980-talet. Gore-Tex-membranet, som är tillverkat av expanderad polytetrafluoreten, har mikroskopiskt små porer som är 20000 gånger mindre än en vattendroppe, vilket gör att tyget är vattentätt. Tack vare att porerna däremot är 700 gånger större än en vattenmolekyl har membranet andningsförmåga.

Andra typer av liknande membran är till exempel Membrain som är framtaget av Marmot, Cutan Stretch och eVent. Till skillnad från Gore-Tex släpper eVent ut ångan som kroppen utsöndrar i ett, i stället för två, steg, enligt en teknik som de kallar för Direct Venting Technology.

Vattentäta regnplagg som är tillverkade enligt lamineringstekniken har i regel en högre vattenpelare och bättre andningsförmåga än plagg med coating, samtidigt som de även håller längre.

Eftersom de är dyrare att framställa kostar de oftast också lite mer. Plagg tillverkade enligt coating-tekniken, till exempel av märken som HyVent och Precip, väger däremot ibland mindre; ibland är de tillverkade av ultralätta material.

Fördelar med laminering
• Bättre vattentäthet
• Bättre andningsförmåga
• Håller längre

Nackdelar laminering
• Kostar mer

Fördelar med coating
• Bra vattentäthet och andningsförmåga
• Väger ofta mindre
• Billigare

Nackdelar med coating
• Slits snabbare

Ibland förekommer det att visa märken använder tyg som är mindre täta och som släpper igenom luft och ånga som kroppen utsöndrar på ett mer traditionellt sätt. Luft kan därmed passera genom plagget något snabbare. Nackdelen är dock att så mycket varm luft ofta går förlorad så snabbt att man fryser. Under den här mer traditionella typen av plagg som andas bör du därför bära ett extra lager kläder som skyddar mot kyla.

Applicering av membran och coating – 2, 2,5 eller 3 lager
Membranet som används vid laminering och impregneringen i coating-tekniken appliceras på tyget på olika sätt och i olika lager; antalet lager som används är antingen två, två och ett halvt eller tre. Hur många lager som används inverkar på hur mycket regnplagget väger, dess andningsförmåga och hur bra det skyddar mot regn.

Oftast skyddar ett yttre rivstarkt lager mot regn och väta medan ett inre lager skyddar från kroppens slitage på tyget.

I en tvålagersdesign appliceras membranet eller coatingen på insidan av yttertyget så att det bildas en enda del. Därefter skyddas insidan med ett tunnare lager tyg.

Tekniken, som har den fördelen att jackan prasslar väldigt lite, används främst på mindre dyra jackor som är avsedda att användas till exempel i stadsmiljö.

En annan metod är att använda två och ett halvt lager, där ett membran eller en coating av polyuretan appliceras på insidan av ett lättviktigt och slitstarkt yttertyg. Ett ”halvt lager” bestående av ett tunt skydd läggs slutligen utanpå de två andra lagren. Fördelen med den här tekniken är att regnplagget ofta väger lite mindre, men det andas däremot sämre och har en kortare hållbarhet.

För ett riktigt starkt och bra skydd mot regn, som behövs vid vandring eller bergsbestigning, där plagget även måste andas bra, finns det dock vattentäta regnjackor som är tillverkade i tre lager.

Denna typ av regnplagg är dock alltid dyrare, men såväl motståndskraft mot vatten som andningsförmåga och hållbarhet är å andra sidan alltid bättre än hos regnkläder sydda i två eller två och ett halvt lager. För framställningen av regnkläder i tre lager används alltid lamineringstekniken. Membranet appliceras då mellan ett tåligt tyg och en väv.

Regnkläders design

När du väljer regnkläder, speciellt sådana som är vattentäta, är det viktigt att tänka på hur plagget är designat för att det ska klara påfrestningar från väder och vind. Ett funktionellt regnplagg bör till exempel vara bra ventilerat, lätt att ta med sig i packningen och kunna justeras efter behov.

Ventilation
En bra regnjacka behöver bra ventilation. Även regnjackor som andas är därför ofta utrustade med ventilationsöppningar i armhålorna; dessa öppnas och stängas med en dragkedja. Ibland förekommer det att plagget har en eller flera bröstfickor i mesh, som ger ytterligare möjlighet till ventilering. På regnbyxor sitter det ofta ventilationsöppningar på byxans långsida och nederkant och ibland finns det även möjlighet till ventilation via fickorna.

Justerbara
Nederkanten på regnjackor kan oftast justeras med hjälp av en elastisk dragsko; på längre regnjackor sitter dragskon ofta i midjan. Vattentäta regnjackor har i regel även reglerbart ärmslut som oftast kan stängas och öppnas med kardborrband. På regnbyxor bör benskaften öppningar kunna regleras med kardborrband för att inte vatten ska komma in. Att regnkläder kan justeras på olika sätt är inte bara bekvämt och skyddar mot väta, det underlättar även ventilationen.

Lättpackade
Bra regnkläder bör vara lätta att ta med sig i packningen, vilket oftast är fallet med dagens lättviktiga material. På vissa moderna modeller av regnkläder är ibland ena fickan designad för att fungera som förvaringspåse åt själva plagget.

Passform
En tättsittande regnjacka är ofta lite mer smidig att ha på sig, samtidigt som den väger mindre. Du bör ändå tänka på att regnjackan ska vara så rymlig att du får plats med varmare kläder som till exempel underställ och en tröja under. Det är bra om jackan är förlängd baktill så att den inte glider upp och släpper in regn om du böjer dig fram.

Tejpade sömmar
Sömmarna är regnkläders svaga punkt, eftersom det är omöjligt att undvika att det skapas små hål i tyget av nålen när plagget sys ihop där vatten kan leta sig in. Vattentåliga plagg har ibland tejpade sömmar på enstaka ställen, som vid axlar och i huvan, men eftersom plagget är avsett att användas i lättare regn är detta inte nödvändigtvis så. För att ett regnplagg ska vara vattentätt måste sömmarna däremot vara tejpade.

Dragkedjor
Eftersom regnkläder oftast har flera fickor, till exempel framtill och vid ventilationsöppningarna i armhålorna, måste de vara utrustade med ett skydd för att vatten och vind inte ska ta sig in mellan häktorna. En dragkedja på ett vattentätt plagg är därför laminerad och ibland även utrustad med en skyddsklaff som stängs med kardborrband eller tryckknappar. Moderna regnkläder saknar dock ofta skyddsklaff för att spara in på vikten.

Huva
Huvan på regnjackor avsedda för vandring eller tufft väder är i regel justerbar och ibland har den även ett brätte. På vissa modeller av regnjackor kan huvan rullas ihop och stoppas in i kragen, eller zippas av med en dragkedja. Om inte huvan är justerbar är regnjackan troligen avsedd för lätt regn och för lättare fritidsbruk.

Fickor
Fickornas antal och utformning skiftar från regnplagg till regnplagg. Ofta är det bättre med få stora fickor än manga små. De bör även vara strategiskt placerade, till exempel en bit från packningens axelremmar, för att de ska vara lätta att nå. Det är även bra om fickorna har en skyddande flik. Vissa plagg har en extra förstärkt innerficka där du till exempel kan förvara din mobiltelefon.