Bestiga Kebnekaise: Hur du bestiger Sveriges högsta berg 2024

Varje år vandrar tusentals människor den Västra leden och Östra leden från Kebnekaise Fjällstation upp till Kebnekaise Sydtopp. Sydtoppen är 2095,6 meter över havet. Sydtoppen är en glaciär som smälter, vilket gör att den numera nästan är lika hög som Nordtoppen.

Västra leden och Östra leden (9 respektive 7 kilometer) utgår ifrån Fjällstationen som ligger nedanför Kebnekaise på sydostsidan. Västra och Östra leden går till en början längs samma väg. De skiljs åt efter ett tag, och västra leden viker av västerut upp längs Kittelbäcken upp mot Kitteldalen som ligger mellan Tolpagorni, Vierramvárre och Kebnetjåkka. Efter att man korsat Kittelbäcken så fortsätter man upp längs Vierramvárres branta sluttningar. Leden fortsätter sedan nedåt till Kaffedalen och därefter påbörjas uppstigningen längs Kebnekaise.

Att ta sig upp till Sydtoppen, Sveriges högsta topp, är en utmaning. Bästa tiden att bestiga Kebnekaise är under juli och augusti. Det är många höjdmeter som både ska bestigas och ta sig ner ifrån. Terrängen är blockig och svårforcerad och tyvärr sker olyckor varje år.

Vädret är en viktig faktor att hålla koll på, då det snabbt kan slå om. Ha alltid kläder och utrustning nära till hands som står emot regn, snö och blåst. Dålig sikt kan göra det svårare att hålla sig kvar på leden.

Rekommendationen från Landstinget är att barn i sällskap med vuxen bör vara minst 10-12 år för att klara av vandringen och ha glädje av att bestiga Kebnekaise.

Västra leden

Den västra leden utgår från Kebnekaise Fjällstation och är en vandringsled som passar vandrare med god kondition. Leden är en så kallad sommarled, vilket innebär att den endast har synliga ledmarkeringar på sommaren och inte på vintern.

Västra Leden är 9 km enkel väg och tar mellan 10-14 timmar att vandra fram och tillbaka. Stigningen är 1 800 höjdmeter och ledmarkeringen är rödmarkerade stenar. Terrängen är brant blockterräng som är exponerad för väder och vind. Blockterrängen är ofta snöbeklädd som kan ligga under hela sommaren längst västra leden.

Leden börjar med 3 km svag stigning längs en fjällstig. Därefter ökar stigningen sista biten fram till Kitteldalen som är ca 1 km lång. I Kitteldalen ligger Kittelbäcken som passeras genom vadning om vattennivån är för hög.

Från Kitteldalen går vandringen vidare över Vierranvárri 1700 m.ö.h där terrängen är stigande med blockmark och snöfält. Från toppen av Vierranvárri är det nerförsbacke ca 200 höjdmeter till Kaffedalen.

Kaffedalen är ett bra ställe att stanna upp och fundera på om du ska fortsätta mot toppen eller vända tillbaka till Kebnekaise Fjällstation. Nästa etapp är mot toppstugan som är en stigning på 400 höjdmeter från Kaffedalen.

Toppstugan är en rast- och säkerhetsstuga och härifrån är det ca 200 höjdmeter kvar till Kebnekaise topp.

Grattis, du har nu bestigit Sveriges högsta berg!

Östra leden

Den östra leden är en kortare och mer direkt rutt, men innehåller i gengäld svårare moment med klättring. Vid de svåraste partierna finns oftast stålobjekt och vajrar uppsatta för säkrare passage.

Östra leden startar även den från Kebnekaise Fjällstation och är en vandrings- och klättringsled som innebär en glaciärpassage och en enklare klippklättring. Saknar du klätterkunskap rekommenderar vi Kebnekaise Fjällstations guidade toppturer.

Östra leden är ca 7 km enkel väg och tar mellan 8-10 timmar fram och tillbaka. Stigningen är ca 1 400 höjdmeter i en svår terräng med tanke på klättringen.

Den Östra leden börjar på samma sätt som Västra leden men du viker av vid Jöckelbäcken. Terrängen blir här brantare och planar sedan ut mot Björlings glaciär.

Du passerar över Björlings glaciär och var vaksam över sprickor som kan döljas av snön. Det är här klättringsmomentet börjar, där en stålvajer löper utmed klätterleden.

När klättringen är avklarad kommer du fram till den gamla toppstugan och bestiger toppen på samma sätt som för Västra leden

Grattis, du har nu nått Sveriges högsta punkt!

Durlings led

Fördelarna med denna rutt är att den inte innehåller någon klättring eller exponerade delar, utan passar för den som helst bara ägnar sig åt hård vandring. Leden innehåller branta sluttningar med ganska tuff blockterräng. Leden har fått namnet efter G. Durling som 1895 var den tredje personen att bestiga Sveriges högsta berg Kebnekaise.

När är den bästa tiden att bestiga Kebnekaise?

Först och främst är det värt att poängtera att människor väljer att besöka Kebnekaise året om. Det finns egentligen inga hinder, annat än ens egen bekvämlighet. Men detta betyder så klart inte att det finns för- och nackdelar med att välja en särskild säsong. Generellt sett så delas säsongen på Kebnekaise in i sommarperiod mellan månaderna juni och september, samt vinterperiod mellan mars och maj. Besöker man Kebnekaise under dessa perioder så kan man vara säker på att fjällstationen har öppet, och att man har tillgång till guidade turer om man så önskar. För nybörjare eller oerfarna vandrare är det ofta en väldigt stor trygghet att veta att man har tillgång till en professionell och pålitlig guide, samt har möjligheten att stanna vid de stugor som finns tillgängliga.

Väljer man att vandra på Kebnekaise under vinterperiod så bör man förbereda sig på att klimatet kommer att vara kallare. Detta ställer även en del särskilda krav på förberedelse och utrustning. Personer som väljer att vandra på sommaren kan däremot förvänta sig en avsevärt mycket mer bekväm upplevelse. Därför är sommarvandring i många fall mer populärt bland turister, medan vintervandring är något utav en favorit bland personer som letar efter personliga utmaningar.

Vad krävs för att bestiga Kebnekaise?

Ofta så påstås det att det enda som krävs för att vandra Kebnekaise är målmedvetenhet och drivkraft. Men detta är så klart en sanning med modifikation. För hur man än vrider och vänder på det hela så är det så klart nödvändigt att ha utrustning som lever upp till såväl omgivningens som ens egna krav. Så länge man inte plockar med sig mer utrustning än man faktiskt orkar bära så kan man vara säker på att få en smidig och enkel upplevelse. Många rekommenderar att man packar med sig den utrustning man planerar att ha med sig, och helt enkelt gör en provvandring i sin närmiljö. På så sätt får man ett ganska bra perspektiv på huruvida det är en realistisk mängd packning som man har tänkt att ha med sig. Låt oss hur som helst kika närmare på några saker som är ett måste att ha med sig.

Kläder efter säsong

Då man aldrig riktigt kan vara säker på vad man har att förvänta sig för slags väder så är det en bra idé att vara relativt helutrustad. Men det är alltid en kompromissfråga huruvida man vill offra låg vikt till förmån för mycket kläder. De flesta personer förespråkar lager-metoden där man väljer fuktdrivande underkläder, värmande mellanplagg och sedan kompletterar med regnskyddade ytterplagg. Exakt vilka plagg man väljer är mycket en fråga om personliga preferenser.

Skor som är lämpade för vandring

Det går knappast att undvika faktumet att ett besök till Kebnekaise kommer att innebära en hel del vandring. Därför är det helt enkelt ett måste att använda skor som är lämpade för vandring. Men man behöver inte nödvändigtvis göra det mer komplicerat än nödvändigt. Så länge man väljer skor som man vet klarar av längre vandringar så behöver man inte oroa sig för problem. Många gör misstaget att köpa nya kängor bara för att inse att de resulterar i skavsår. Testa därför dina vandringsskor under kortare sträckor innan du ger dig ut på långvandring.

Ryggsäck och komplementutrustning

När man väljer att vandra lederna till Kebnekaise så är det ett oundvikligt faktum att man kommer att behöva stanna för att äta och dricka. Genom att välja en rymlig och bekväm ryggsäck så kan man med all enkelhet ha med sig precis allt som krävs för att få en så enkel vandringsupplevelse som möjligt. Och även om många väljer att övernatta i de stugor som finns längs lederna så är det minst lika många som väljer att övernatta med hjälp av tält och sovsäck. Därför är det en bra idé att i förväg bestämma hur man vill förhålla sig till sin vandringsupplevelse. Värt att tänka på är att det sällan är en bra idé att som oerfaren bestämma sig för att vandra i berget och sova i det fria. Utöver detta så kan man så klart utifrån eget tycke ta med sig ficklampa, extra skosnören, värmefilt, extrakläder och allt annat som man upplever sig behöva under sin vandring.

Bestiga Kebnekaise med eller utan guide?

En av de viktigaste sakerna man bör fundera på är huruvida man vill besöka Kebnekaise med eller utan guide. För personer som inte har tidigare erfarenhet av bergsvandring så är det rekommenderat att man faktiskt anlitar en guide eller går guidad tur. Detta säkerställer att man får en både enkel och riskfri upplevelse. Allt för många personer har försökt sig på att på egen hand bestiga Kebnekaise bara för att inse att de varit allt för bristfälliga i sin planering. En guide kommer att hjälpa dig på vägen och berätta vad man bör tänka på och vilka begränsningar som man bör vara medveten om. Även om man inte är intresserad av en guidad tur så bör man inför sin vandring vara noggrann med att ta reda på de olika ledernas för- och nackdelar. Detta är en säker garanti för att man ska få den bästa möjliga upplevelsen.

Är Kebnekaise värt besväret?

Det finns väldig få personer som tagit sig tiden att vandra Kebnekaise som har blivit besvikna. Detta gäller såväl de som har gått hela vägen till toppen, som de som bara valt att promenera en sträcka på lederna. Möjligheten att få uppleva unik natur och en miljö som vittnar om vårt gemensamma nordiska historiska kultur- och naturarv är helt enkelt en upplevelse som man inte kan tacka nej till. Att det år efter år blir allt fler besökare är ett tydligt tecken på att Kebnekaise ligger i tiden och är ett besök som många uppskattar. Då det är ett oundvikligt faktum att världens glaciärer smälter så är det även en unik chans att ta del av den lilla svenska inlandsis som fortfarande finns kvar för allmän beskådan. Därför är Kebnekaise helt klart värt ett besök. Och man kan nästan vara säker på att man inte kommer att ångra sig. Helt klart en upplevelse för livet.

Kebnekaise rekord – fantastiska prestationer

Först att bestiga Kebnekaise med rullstol

År 2013 bestegs Kebnekaise av idrottaren och äventyraren Aron Anderson som då var den första rullstolsburna person att lyckas med detta. Borträknat pauser och övernattningar tog detta 28 timmar, via Västra leden. Bestigningen skedde till stor del med kryckor och delvis med rullstol. Ett par år senare besteg han Galdhöpiggen! Se Arons bestigning här.

Yngst att bestiga Sveriges högsta berg Kebnekaise

Man vet inte helt säkert vem den yngsta personen som nått toppen är, men troligen är det Hampus, 2 år, som fick rida på pappas rygg hela den 17 timmar långa vandringen till Sveriges högsta topp.

Snabbast att bestiga Kebnekaise

Lite raskare i vändningarna var orienteraren Jerker Lysell som år 2014 tog sig från fjällstationen till Sydtoppen och tillbaka på 1 timme, 59 minuter och 16 sekunder! Han slog då det tidigare rekordet som innehölls av bergslöparen Emelie Forsberg och som var på 2 timmar och 40 sekunder.

Bestiga Kebnekaise på styltor

Längre tid tog det för Erik Klinga som i september 2015 besteg Kebnekaise på 80 cm långa styltor. Detta tog 17 timmar och var en del i den turnerande föreställningen ”En bit på väg” som belyser klimat-, mat- och miljöfrågor. Man ville med klättringen dels testa om det gick att bestiga med styltor, och dels belysa klimatfrågan som starkt påverkar den svenska fjällvärlden.

Konsert på Kebnekaise Sydtopp

Ett annat projekt för att uppmärksamma viktiga frågor var när proggmetallgruppen Akribi 2013 genomförde en konsert med full utrustning på Sydtoppen för att dra uppmärksamheten till mödradödligheten i världen. ”Berget är ungefär 200 000 centimeter högt, och årligen dör en kvinna i världen för varje centimeter som berget är högt.” berättade basisten Alexander Bringsoniou i samband med konserten. Med sig till toppen hade man 300 kilo packning för att kunna genomföra konserten. De tog dock ingen av lederna utan tog sig till toppen med helikopter. Se spelningen här.

Vädret i fjällen

I fjällen kan vädret bete sig mer nyckfullt än man är van vid hemma. De stora höjdskillnaderna gör att det kan vara ett annat väder på toppen än nere på fjällstationen, och vädret kan slå om hastigt utan större förvarning. Vissa tider på året kan det skilja upp mot 30ºC mellan topp och lågland, och det som känns som en behaglig bris vid fjällstugan kan ge köldskador uppe på toppen.

Det händer då och då att personer blir fast uppe på fjällen på grund av väderomslag. Senast sommaren 2015 fastnade två personer uppe i toppstugan på grund av väderomslag och fick undsättas av Fjällräddningen. 2011 blev två män fast i toppstugan i hela fem dygn innan de kunde räddas därifrån. Det hårda vädret gjorde att man inte kunde undsätta dem tidigare. Under tiden klarade de sig på smält snö och en medhavd chokladkaka. Det är viktigt att ha respekt för fjällvädret!

Väderrapport P1

Innan man ger sig ut bör man noggrant lyssna på väderrapporterna, som man kommer åt via radio. I P1 sänds väderrapport alla dagar klockan 06:55, 07:55 och 12:55. Klockan 21.50 sänds en översiktlig veckoprognos. Man kan också komma åt väderrapporter via Sveriges Radio P1:s hemsida, och det brukar sändas lokala väderleksprognoser i P4 lokalradio i samband med nyheterna. Vid vädervarning bör man skjuta upp toppbestigningen till en annan dag även om det ser soligt och fint ut nere vid fjällstationen.

Tecken på väderomslag

En väderprognos ger dock inga garantier, och man måste ha uppsikt över tecken på väderomslag under vandringen. Tunna vita fjädermoln – framförallt om de närmar sig västerifrån – är ett tecken på annalkande dåligt väder. Om dessa följs av tätnande moln och man kan se suddiga ljusringar (så kallat halofenomen) runt solen så är det även nederbörd på gång. Allt eftersom ovädret drar närmare blir molnen tätare, lägre och gråare, vinden tar i och sikten blir sämre. Detta är starka tecken på att man bör vända om, söka lägre terräng eller ta skydd. Nedkylning är farligt, och man blir snabbt trött och kan begå misstag. Var observant på köldskador i ansiktet! Dessa ser ut som vita fläckar i huden och måste värmas direkt, till exempel med en varm hand.

Dimma är inte ovanligt på fjället, och kan också göra att man måste avbryta uppstigningen. Utan god sikt blir en toppbestigning farlig, det är lätt att tappa bort leden, trampa fel och skada sig.

Säkerhet i fjällen

Det finns några enkla råd som gör toppbestigningen till en säkrare upplevelse. Fjällsäkerhetsrådet har följande enkla råd för en säker fjällvandring:

Mobiltelefoner kan fungera uppe på toppen, men det finns ingen garanti för att få täckning. Tänk på att en mobiltelefon laddar ur snabbare ju sämre signal den har! Skall den med som ”nödsändare” så se till att ha en telefon med bra batteri eller ha den avstängd tills den behövs.

Polisen ansvarar för eftersök och räddning av personer som råkat illa ut eller fastnat uppe i fjällen, och till hjälp har de den Fjällräddningen som består av personer som arbetar ideellt och som är utbildade av Polisen.

Säkerhet på Kebnekaise

Vid uppstigning via Västra Leden kommer man upp på Vierranvárris topp. Detta är ett bra ställe att avgöra om man ska gå vidare eller vända om. Titta på vädertecknen! Känn efter – orkar du sista biten? Är du trött och har ont i kroppen är det ingen skam i att vända om. Tänk på att du ska orka inte bara till toppen utan hela vägen tillbaka. Det är inte alls ovanligt att vandrare får vända om och försöka med toppbestigningen någon annan dag.

Vid bestigning av Sydtoppen kommer man upp på den så kallade toppglaciären. Denna är hal, kan vara snöbelagd, och är omgiven av branta stup på alla sidor. Ta helst med isyxa eller stegjärn för att säkert kunna bestiga toppen.

Vid nedstigning från Sydtoppen finns områden med snö/isfält där man kan rutscha ner. Detta är dock riskabelt eftersom man har kort sträcka på sig att bromsa innan man krockar med stenblocken nedanför.

Olyckor

Hittills finns 10 rapporterade dödsfall i samband med klättring i Kebnekaisemassivet. Senaste dödsolyckorna skedde under 2010 då en svensk och två finska klättrare dog i klättringsolyckor. Mindre tillbud sker i stort sett varje år och det händer då och då att folk blir fast på fjället på grund av väderomslag och får räddas med helikopter.

Utrustning

Vilken utrustning som krävs för bestigning av Kebnekaise har vi beskriv under följande delar på bestigakebnekaise.se:

• Utrustning
• Kläder

Frågor & Svar

Litteratur och källor Länsstyrelsen Norrbotten Kebnekaise Neregård, Fredrik, Fjällvandra kring Kebnekaise, Abisko och Riksgränsen, 2015 Axelstjerna, Pär, Kebnekaise, 2006 Foto av Bjarte Aarmo Lund, pintaa, vandonr, Marie Sahlén